Efter ett års oro på bostadsmarknaden tycks folk våga göra affärer igen. Anledningen till detta tycks vara att många är av uppfattningen att botten på konjunkturen är nådd. Läget förväntas stabiliseras för att sedan vända upp.

Enligt statistiken från SCB har bostadspriserna ökat med 4 procent de senaste under perioden juni-augusti.

Förväntningarna är stora på att räntan för bolån även en tid fram över kommer att vara låga.

Trots bankkrisen har bankerna kunnat fortsätta låna ut pengar. Tidigare rapporterade SBAB att de under sommaren att de fått så många nya kunder att införde ett tillfälligt stopp för nya kunder. Anledningen var att de inte han med att hantera alla nya låneansökningar. Nu ska de enligt uppgift ta nya kunder.

Tilltron till att ekonomin är på väg upp stärks ytterligare av SEB:s senaste boprisindikator. Den visar att hushållens förväntar att bostadspriserna kommer att öka den närmaste tiden.

Dock är inte alla lika övertygade. En del ekonomer varnar för att de låga räntorna kan få till följd skenade bostadspriser. Priser som hamnar till slut på en orimlig nivå där många inte kommer att klara av att betala sina lån. Då finns risken för en ny finanskris. Men en av de avgörande faktorerna är hur arbetsmarknaden kommer att se ut. Om arbetstillfällen ökar minskar det för ett bakslag. Om inte arbetsmarknaden ökar finns risk för bakslag för både banker och företag.

SvD

Det är dock inte helt okomplicerat att ta över ett företag. Det krävs en del kunskap och kapital. Banker brukar som regel inte låna ut mer än 50 till 75 procent av köpesumman.

Det som kan gå fel vid köp av bolag är att man inte har rätt kompetens och tillräckligt med pengar. Men det kan också vara en bra affär med att köpa ett inarbetat bolag. Etablera ett företag tar många år. Köper man ett bolag slipper man det problemet men det gäller att ta hand om kunderna, goodwill är en färskvara.

Dn.se ger några konkreta råd som man ska tänka på vid köp av bolag.

1 Tänk igenom noga om du har rätt kunskap och pengar för att köpa ett företag.

2 Ta kontakt med din bank och inled en diskussion med banken om de kan ställa upp med pengar till att finansiera köpet och hur mycket de är beredda att låna ut till dig.

3 Ta kontakt med en kunnig person som du kan få råd av och som hjälper dig igenom processen.

4 Samma sak gäller för företagsköp som husköp, ta kontakt med företagsmäklare, leta bland annonser. Bra att titta på många bolag innan du bestämmer dig.

5 När du hittat ett bolag ta kontakt med mäklaren eller säljaren och inled en diskussion.

6 Se till att få all information som rör bolaget, en del säljare har upprättat ett prospekt. Gå igenom informationen ordentligt.

7 Kontrollera uppgifterna med verkligheten. Gör en analys av bolaget och marknaden.

8 Dags att träffa säljaren och besöka företaget.

9 Tänk på att om det finns flera intresserade köpare kan det bli budgivning.

10 När man kommit så här långt är det dags att börja förhandla. Idag brukar man vid dessa förhandlingar skriva en avsiktsförklaring, ett föravtal. Det vill säga ett avtal som inte är bindande med som bekräfta detaljer som man kommit överens om. Underlättar den slutgiltiga förhandlingen.

11 Innan avtalet om köp skrivs måste du ha finansieringen klar.

12 Om alla steg ovan är genomförda är det dags att skriva avtal om köpet av bolaget.

Banken som nämns ovan kanske inte uppfyller kraven för hur vi ser på vad som är bank och bankverksamhet. ”Banken” vid denna tid var de olika templen som förvarade spannmål, kreatur, mynt och andra värdesaker. Antagligen fanns de flera årtusenden f.Kr. Men källhänvisningen är daterad till 1700 f.Kr.

Templen var samhällets säkraste förvaringsplats. Därför var det naturligt att man lämnade in överskott av olika slag till templet, särskilt under oroliga tider. Köpmän och andra betrodda kunde låna det som lämnats in i templet av prästerna. Det anses att ränta för lån inte utgick vid denna tid. Räntan blev accepterad i vår kultur efter medeltiden.

Första banken med ränta

I nya testamentet finns det en text som tyder på att vid Jesus tid fanns både banker och ränta. I Matteusevangeliet talar Jesus om en liknelse som i korthet går ut på att en rik man åkte utomlands och gav sina tjänare 10 talenter (mynt), när den rike mannen kom hem skulle tjänarna redovisa de 10 talenterna. Alla tjänare utom en hade investerat talenterna och hade fler talenter än vad de fick. Den som inte hade investerat talenterna hade istället grävt ner dem. Den rika mannen säger till tjänaren i 25 kapitlet och 27 versen ”Då borde du ha satt in mina pengar i en bank, så att jag hade fått igen det som är mitt med ränta nä jag kom.”

Här finns en historisk text som tala både om att sätta in pengar i en bank och få ränta. Det är ganska unikt.

Medeltidens banker

Upphovet som anses som de första bankerna som präglat vårt banksystem anses uppkommit på 1100-talet då Riddare disponerade pengar i olika borgar i Italien. Ett system byggdes ut med borgar både i Italien och i Palestina. Riddarna fick ett insättningskvitto, som bruka kallas för växel, och kunde ta ut sina insatta pengar i Palestina. De behövde inte resa med alla pengar, utan de fördes mellan olika borgar.

På 1200-talet började köpmän att ta efter systemet med växlar. Förklaringen är enkel. Det har alltid funnits ett lånebehov. Men samtiden förbjöd ränta. Lösningen blev att utfärda växlar. Växlarna skrevs på ett visst belopp, de växlades in i en annan stad med en annan valuta. Den som skrivit på en skuldsedel, växeln, skrev på att han var skyldig en större summa pengar än vad han fick i handen. Sedan löste han in växeln i en annan stad till det beloppet som stod på växeln. På detta sätt kunde man kringgå förbudet med ränta, man gjorde det inte öppet.

Köpmännen som satte i system med att inte enbart syssla med handel utan även utlåning mot ränta blev förmögna. En av dem var Medici som lånade ut pengar till Italienska furstar. Det kostade en hel del att hålla hov, lyxliv. Furstarna hade inte alltid pengar till detta. Genom att låna av bankirer som Medci kunde de fortsätta med sitt lyxliv. Men det var inte helt ofarligt att låna ut furstarna. Hade de inga medel till att betala tillbaka kunde både döda och landsförvisa bankirerna. Bankirerna började därför kräva allt högre ränta och olik förmåner för att skydda sig.

1609 grundades växelbanken Amesterdamsche Wiselbank efter Italienskt mönster i Amsterdam. Det var en fortsatt utveckling av bankväsendet.

1656 grundades den första banken i Sverige, Stockholms Banco som jag kommer att återkomma till.

För att kunna genomföra en byteshandel måste den andra parten vara intresserad av det föremål som föreslogs som byte. En värdering måste också göras, hur mycket är en plog värd jämfört med ett vist antal höns?

Det blev en ganska omständlig procedur. För att förenkla vardagen och handeln bestämdes att vissa varor hade ett vist värde i förhållande till något annat, ett system som vi idag kallar för pengar. I sydamerikanska indiankulturen användes kakaobönor, på andra håll bärnsten. I Nordamerika kunde tobak användas som betalningsmedel.

Människan har alltid värderat guld och silver högt. Istället för att använda saker, eller grödor, som betalningsmedel började man prägla mynt. Olika kungar och kejsare avbildades som porträtt på mynten. Det var inte för att de var fåfänga. Porträttet innebar att kungen eller kejsaren garanterade att myntet innehöll en viss mängd silver eller guld, en garanti för att myntet hade ett värde.

Mynt har funnits i många tusen år. Tillexempel vet vi från nya testamentet att Jesus förrådes av Judas för trettio silvermynt.

Man antar att Krösus som var regent över Lydien, som låg i Mindre Asien, 560 år före Kristus var den första som gav ut mynt.

I Sigtuna slogs det första ”svenska” myntet år 995. Sverige var vid den tiden ännu ingen nation men onekligen ligger Sigtuna idag i Sverige.

Pengar i form av mynt förenklade handeln. Men det fanns flera nackdelar. En del skrapade bort en del av silvret, silverspånen kunde smältas ihop och säljas. Kungar hade alltid behov av mer pengar. Eftersom silver är dyrt gjordes silvermynt med högre och högre andel av billigare metaller som koppar. Det tog ett tag innan folket upptäckte att silvermyntet inte hade samma värde som det skulle.

Gustav Vasa är känd för att spä ut silvermynten. Markmyntet som han gav ut innehöll bara 4 % silver. Detta gjorde att folk i olika tider tappade förtroendet för mynt som betalningsmedel.

Många ville ersätta mynt med sedlar, eftersom mynt i större mängder var otympliga att frakta. Det skulle dröja in på 1900-talet innan sedlarna slog igenom. Det fanns sedlar tidigare men som vi uppfattar sedlar idag var det först i början av 1900-talet som sedlar slog igenom som pengar.